<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!-- generator="wordpress/2.3.1" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>Mappis.se</title>
	<link>http://www.mappis.se</link>
	<description>Guider, Tips och Gör-Det-Själv</description>
	<pubDate>Tue, 24 Aug 2010 12:50:00 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.3.1</generator>
	<language>en</language>
			<item>
		<title>Köpa Bostadsrätt – 5 saker att tänka på!</title>
		<link>http://www.mappis.se/kopa-bostadsratt/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/kopa-bostadsratt/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 24 Aug 2010 12:36:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bostad]]></category>

		<category><![CDATA[bostadsrätt]]></category>

		<category><![CDATA[bostadsrättsförening]]></category>

		<category><![CDATA[brf]]></category>

		<category><![CDATA[lägenhet]]></category>

		<category><![CDATA[lägenhetsköp]]></category>

		<category><![CDATA[lånelöfte]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/kopa-bostadsratt/</guid>
		<description><![CDATA[Det är få investeringar i livet som är så stora som köpet av egen bostad. I många fall är köp av bostadsrättslägenhet det enda reella alternativet. Mappis listar de viktigaste sakerna att tänka på inför köp av egen lägenhet.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Denna guide är främst riktat till den som står i begrepp att köpa sin första bostadsrätt - gammal som ung - och som bor i någon av våra större städer. I de mindre städerna är framför allt prisbilden, och prisstegringen vid budgivning, annorlunda än i storstäderna. Oavsett var du bor bör du dock kunna ha nytta av att ha läst denna guide till lägenhetsköp.</p>
<p>Grundläggande för alla bostadsköp, oavsett om det är lägenhet / bostadsrätt eller annan form, är att det kommer kännas dyrt, särskilt om du sedan en tid tillbaka tittat runt på marknaden och blivit hemnetberoende. Många glömmer denna första viktiga faktor, men ett lägenhetsköp är sällan eller aldrig ett klipp och kommer kosta mycket pengar. Var därför redo med ett lånelöfte redan från start.</p>
<h2>Råd 1: Glöm priserna som listas på bosajterna</h2>
<p>Prisen som listas på olika populära bosajter idag är inte sällan mellan 30 - 50% lägre än det faktiska priset vid avslut. Det är viktigt att ha i åtanke när du står inför ditt kommande lägenhetsköp. Detta är särskilt sant i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, och Uppsala. Ha därför gott om utrymme i din budget när du går på visningar. Gå således inte på visningar där utgångspriset ligger nära ditt maxtak. Det är endast i extrema undantagsfall någon lyckas göra ett klipp dvs hittar nåt som går för utgångspris. </p>
<p>När du ser en lägenhet du vill ha, gå in på SBABs boprissite för att se faktiska avslutspriser för lägenheter som ligger nära den du just nu tittar på.</p>
<p>Varför är då priset så missvisande? Ju fler som lockas att komma på visning, desto fler lockas vara med i budgivning vilket leder till ett högre pris.</p>
<h2>Råd 2: Flytta inte in redan under visning</h2>
<p>Det som gör att många som egentligen inte har råd, ändå lockas med i budgivningen är att de mentalt flyttat in redan under visningen av lägenheten. Man ser sig själv sitta och mysa i soffan i den nya lägenheten och hur solen letar sig in och formar fina spegelkatter på de nymålade väggarna.</p>
<p>Glöm det!</p>
<p>Förbered dig istället på att denna lägenhet - denna fina bostadsrätt som du fattat tycke för och verkligen vill ha - kommer kosta dig X antal kronor. Ett frekvent förekommande fenomen är att man istället för att förbereda sig på att lägga ut pengar motsvarande sitt absoluta max som man satt för sig själv innan affären, inbillar sig att &#8220;det kanske inte blir så många som bjuder på denna&#8221;. Man kanske sätter upp ett Excelark med sin nya budget och lägger in <em>en lägre siffra än sitt maxtak</em> och blir glad och upprymd över att ha gjort ett klipp. Så till den milda grad att när budgivningen närmar sig ditt maxtak, vågar du helt enkelt inte slå till och gå med ända i mål eftersom du känner dig &#8220;lurad&#8221; och inte var beredd på att faktiskt punga ut med de pengar som du i förväg satt upp som tak.</p>
<p>Ovanstående kanske låter enkelt att komma ifrån, men har visat sig gång på gång för alltför många vara en reell fälla. Ta därför alltid sikte på att du kommer få ge det tak du satt upp som max.</p>
<h2>Råd 3: Undersök föreningen noga</h2>
<p>Det finns få saker som är så svåra som att avgöra huruvida en förening har god eller mindre god ekonomi. En förening med 16 miljoner kronor i lån kan vara mer välmående än en som bara har 3 miljoner, beroende på hur stor yta och hur många medlemmar som finns i föreningen och hur skulderna har uppkommit.</p>
<p>En fråga som ofta dyker upp är hur mycket en förening skall tillåtas ha i lån / kvm för att inte vara osund. Under skrivande stund (Sep 2010) är 6,000 kr / kvm en tumregel för Stockholm och Göteborg. Mer än så vittnar ofta om en ohälsosam förening, givet att den inte är helt nybildad, i vilket fall det intressanta är hur länge man får binda lånen på den nivå som råder idag (säkerhet inför kommande års avgifter i föreningen).</p>
<p>Dock är det inte rimligt att leta efter en lånefri förening och inte gå med på att ha några lån alls. En förening, precis som en privatperson, har bäst realinkomster vid ett låneläge som inte är för högt men heller inte för lågt. Visst, en lånefri förening är ju toppen. Vi säger inte annat, men en förening kan vara nästan lika bra som har 2,000 kr / kvm i skuld, så länge skulden betas av och föreningen inte går med förlust från år till år.</p>
<p>I övrigt vad gäller föreningen, några tumregler är att en städad trappugång, en befintlig budget för kommande år som syns i senaste årsredovisningen, och en talesperson som går att nå på telefon borgar för ett gott boende. Sedan kan lånebilden vara mellanstor eller liten, det spelar mindre roll i slutänden.</p>
<h2>Råd 4: Mäklaren vill tjäna pengar - inte bli din vän</h2>
<p>Låt det vara sagt först som sist. Mappis har den största respekt för mäklarskrået. Det finns några få dåliga mäklare men de allra flesta är bra. Gott så. Däremot är det viktigt för dig som köpare att komma ihåg att i valet mellan dig och säljaren så väljer mäklaren säljaren 100 fall av 100. Det är business. Det är inte &#8220;låt oss bli vänner för livet&#8221;, även om det känns så ibland.</p>
<p>Vanliga vanföreställningar är bl a &#8220;Vi fick sån bra kontakt med mäklaren. Det kändes verkligen som han ville att just vi skulle bli köpare. Han sa att vi var sådana som passade i föreningen&#8221;.  </p>
<p>Glöm det.</p>
<p>Mäklaren vill tjäna pengar. Det är hans uppgift. Det är inget fel i det, men om du inte inser att mäklaren säger det han behöver säga - så länge det är inom lagens råmärken - för att få lägenheten såld, så kan du gå snett i din affär.</p>
<p>Som köpare är vi alla sårbara. Vi behöver bekräftelsen av att veta att någon annan också tycker att lägenheten är fin och att vi gör helt rätt som satsar på just den här lägenheten. Vi ser därför inte riktigt att mäklaren absolut inte är opartisk. Det är hans jobb att hitta köpare. Se därför upp med vem du söker stöd och råd hos. Det bör inte vara någon som tjänar på att lägenheten blir såld.</p>
<h2>Råd 5: Gå på känslan</h2>
<p>Precis som när man träffar sin blivande man eller hustru så handlar boendet om att hitta rätt känsla. Ibland kan vi försöka vara för smarta och sitta och vrida och vända på årsredovisningar till sena timmar på natten eller försöka se om det varit överdrivet många som flyttat från föreningen osv.</p>
<p>Men givet att du inte stängt av alla normala varningssignaler såsom att se om ditt objekt är ett på tok överbelånat hus, eller har en förening som leds av helt oåtkomliga personer, så är det känslan som är det riktigt viktiga. Känns det inte rätt när du skall bjuda dvs om du inte känner &#8220;Yes! Nu är det jag som leder budgivningen&#8221; då bör du fundera över om det verkligen är just detta lägenhetsobjekt som är för dig.</p>
<p><strong>Några extra tips efter köpet</strong></p>
<p>Köpet av en bostadsrätt tar inte sällan mellan 3 - 12 månader från det att du börjat titta efter ny bostad. Kanske har du gått på mellan 20-30 eller så mycket som 100 visningar. När du väl köpt din bostad, försök vila tryggt i att den kalkyl du gjort innan kommer hålla och att du nu skall fröjdas över ditt boende. Ta bort länken till hemnet från din jobbdator, sluta lyssna efter vad folk gett för sin nya lägenhet och sluta tänka årsredovisningar, lån / kvm och läge. Lev ditt liv i din nya bostad och var glad över ditt köp! Lycka till!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/kopa-bostadsratt/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>iPhone eller Nexus One –  Vilken mobil skall man välja?</title>
		<link>http://www.mappis.se/iphone-vs-nexus-one/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/iphone-vs-nexus-one/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 Jan 2010 11:02:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Recensioner]]></category>

		<category><![CDATA[apple]]></category>

		<category><![CDATA[google]]></category>

		<category><![CDATA[iphone]]></category>

		<category><![CDATA[microsoft]]></category>

		<category><![CDATA[nexus one]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/iphone-vs-nexus-one/</guid>
		<description><![CDATA[Mobiltelefonen har kommit att bli en allt viktigare pryl för de flesta människor än vad någon vågat tro för bara 5 år sedan. Idag är slaget om kunderna hårdare än någonsin då en färsk rapport (Jan 2010) visar på att Européer byter mobil så gott som varje år (1,2 år) och att många äger fler än en mobil. Problemet idag är att välja rätt. Inte bara rätt mobil utan även rätt OS på mobilen. Mappis guidar dig till det bästa operativsystemet för mobilen som passar just dig.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Mobiltelefonmarknaden har genomgått stora förändringar på kort tid. Få marknader rör sig så snabbt som den för mobiler. Ofta lite för snabbt för att hårdvaran och mjukvaran skall hänga med  och motsvara förväntningarna.</p>
<p>För inte så längesedan var frågan om mobilköp tvåfaldig. Lite som gamla tidens bilköp stod mellan Volvo och SAAB stod frågan om mobiltelefon runt SonyEricsson eller Nokia. Idag är situationen en helt annan. Med leverantörer som HTC, Samsung, BlackBerry, Motorola och Apple har de nordiska mobiltillverkarna fått allt svårare att hänga med i konkurrensen. Men utöver detta utkämpas nu igen ett slag mellan två tillverkare. Apple och Google. Javisst, det är HTC som gör Nexus One, men i praktiken sätter Google dagordningen även för hårdvaran, för att på allvar kunna ta upp kampen mot iPhone. Idag gäller iPhone och Android, med de andra OS&#8217;en och tillverkarna jagande i hälarna. Så vad skall man välja? iPhone eller Nexus One eller någon helt annan? Vilket mobilt OS är egentligen bäst och vad är skillnaderna?</p>
<h2>iPhone sätter en ny standard</h2>
<p><img src="http://www.mappis.se/wp-content/uploads/2010/01/iphone.png" alt="iPhone eller Nexus One - Vilken mobil är bäst?" class="image-left" />När iphone gjorde entré för 4 år sedan satte den en helt ny standard för vad mobiltelefonen skulle vara till för och klara av. Inbyggd GPS, mail, kartor, musik, och video var plötsligt något självklart. iPhone är fortfarande den enda mobilen (Jan 2010) som klarar av s k multi-touch dvs att dess pekskärm känner av fler än en fingertryckning i taget. Otroligt men sant.</p>
<p>Att idag köpa en iPhone kanske känns lite &#8220;gammalt&#8221;, men faktum är att såväl OS&#8217;et som telefonens hårdvara håller ännu, och med undantag av Nexus One, så är Googles Android OS fortfarande lite efter iPhone i termer av användarvänlighet och responstid.</p>
<p>iPhone kommer fortfarande högst upp på önskelistan för många och dess egentliga enda riktigt stora nackdel är att den bygger på ett mindre tillgängligt programspråk än sina konkurrenter, vilket i långa loppet brukar betyda att det får svårt att klara sig, när ivriga utvecklare hellre jobbar med öppna standarder och helst open source.</p>
<p>iPhone får fortfarande högsta betyg av oss i termer av användarvänlighet, snabbhet och snyggt utförande. Nackdelarna är att iPhone inte klarar multi-tasking (att köra mer än ett program samtidigt) och att dess batteritid inte är i superklass.</p>
<h2>Nexus One (Android) - Utmanararen</h2>
<p><img src="http://www.mappis.se/wp-content/uploads/2010/01/nexusone1.png" alt="Nexus One - Googlemobilen" class="image-left" />Problemet med att jämföra iPhone mot Android eller Windows Mobile för den delen, är att iPhone är ett OS som har EN mobil som den kör på. OS&#8217;et och mobilen hör ihop. Android kan köras av flera mobiler, även om Google nu tagit upp kampen rejält med Apple genom att själva ta fram Nexus One.</p>
<p>Googles mobil är förvisso framställd av HTC, men de lär själva haft mer än ett finger med i spelet för att se till att den fungerar så bra det bara går tillsammans med deras egna OS som kallas Android.</p>
<p>Såväl SonyEricsson som Samsung har i dagsläget (2010) mobiler som har Android som OS. Även HTC - utvecklaren av Nexus One - har Android i såväl sin Hero som sin Touch-variant. Dock är satsningen på Nexus One den som gäller framåt. Den nya googlemobilen har fått allra senaste uppdateringen (i skrivande stund Android version 2.1) och kan därmed sägas vara den mobil man bör välja för att köra Android.</p>
<p>Så vad kan då Nexus One som iPhone inte kan? Faktiskt en hel del, och ganska mycket av det den kan är snyggt framställt - något som annars visat sig vara akilleshälen för tidigare utmanare till iPhone.  Androidmobilen kan, med senaste versionen, t ex nyttja Googles enorma sökförmåga till att &#8220;känna igen&#8221; vilken byggnad eller monument du just tog en bild av och lägga in det som beskrivning eller tag till bilden i fråga.</p>
<p>Ser man specifikt på Nexus One - som ännu saknar försäljningsdatum i Sverige - så har den en långt starkare kamera än iPhone och en hårdvara med processor från QualComm som slår iPhone i snabbhet. En annan fördel är naturligtvis att den klarar multi-tasking galant.</p>
<p>Ur perspektivet fräscht och nytt är Nexus One alternativet att föredra. Men själva utseendet har dock fortfarande har en lång bit kvar att vandra innan man slår iPhone på fingrarna. Mobilen i sig känns lite klumpig och har inget av de yttre &#8220;gotta have it&#8221;-kurvorna som iPhone besitter.</p>
<p>Det som talar för Nexus One, och kanske framför allt för Android, i långa loppet är dess öppenhet och att det bygger helt och hållet på Java, som har en hel armé av entusiaster och utvecklare som står redo att utveckla plugins och applikationer till Android. Hittills har iPhone åtnjutit stora utvecklarinsatser från tredjepartsleverantörer, men frågan är om det håller i sig när ett enklare och öppnare alternativ står för dörren.</p>
<h2>Vem vinner?</h2>
<p>Så till den stora frågan om vem som tar hem spelet. Som alltid beror det på vad man är ute efter och såväl Nexus One som iPhone erbjuder stora möjligheter. Det är i stort sett dött lopp mellan de två telefonerna från ett funktionellt perspektiv.</p>
<p>Väljer man Nexus One kan man vara säker på att man har hela världen sökbar genom Googles omsorg. Väljer man däremot Apples iPhone kan man vara säker på att ha det coolaste utseendet på appar och OS inom överskådlig framtid. Nexus One är inte en iPhone killer, men den är heller inte långt ifrån. Den som tror på öppenhet och på Android som OS gör måhända rätt i att välja Nexus One i dagsläget då potentialen finns att den - genom frekventa uppdateringar av OS&#8217;et - kan köra om iPhone i ytterfil om bara ett litet tag.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/iphone-vs-nexus-one/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>LED TV - Så funkar det</title>
		<link>http://www.mappis.se/led-tv-sa-funkar-det/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/led-tv-sa-funkar-det/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 11 May 2009 09:21:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bild &amp; Ljud]]></category>

		<category><![CDATA[bild]]></category>

		<category><![CDATA[HDTV]]></category>

		<category><![CDATA[LCD]]></category>

		<category><![CDATA[LED]]></category>

		<category><![CDATA[Plasma]]></category>

		<category><![CDATA[platt-TV]]></category>

		<category><![CDATA[Television]]></category>

		<category><![CDATA[TV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/led-tv-sa-funkar-det/</guid>
		<description><![CDATA[Det allra senaste i TV-världen är LED TV. Där vi förrut hört ord som Plasma och LCD har alltså LED nu äntrat scenen för att ta marknaden med storm. Det har kallats allt ifrån ”den nya generationens platt-TV” till EKO-TV. Mappis tar i denna artikel och reder ut begreppen för att se vad det egentligen handlar om när man talar om LED TV.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>De tekniska framstegen inom TV-världen går allt snabbare. För några år sedan tog vi definitivt steget från tjock till platt-tv. Fighten om vem som kunde göra den tunnaste TV&#8217;n var därmed igång. Besvikelsen lät dock inte vänta på sig när många fick erfara en klart sämre bild en den man varit van vid då Platt-TV var allt annat än liktydigt med bra bild. Bra bild, visade det sig, berodde på så mycket mer än bara Platt-TV.</p>
<p>Tekniken var till en början baserad på Plasmaskärmar. Det finns fortfarande riktigt bra plasmaskärmar men tekniken är dyr att framställa och drar mycket ström. Tveksamheter kring huruvida det går att &#8220;bränna&#8221; sönder skärmen genom att ha den visandes en monoton bild (såsom en programkanals logga i ena hörnet) gjorde att LCD-TV blev de facto standard för Platt-TV för något år sedan.</p>
<h2>LED-TV, en vidareutveckling av LCD</h2>
<p><img border="0" width="171" src="http://www.mappis.se/wp-content/uploads/2007/12/hdtv.png" alt="LED-TV, det nya inom Platt-TV" height="138" class="image-left" />Det allra senaste greppet inom TV-teknik är att integrera LED (Light Emitting Diods) för att ge en bättre färg och kontraståtergivning samt ytterligare minska strömförbrukningen. Det finns dock (naturligtvis) ingen enhetlig definition av LED-TV ännu. Olika tillverkare nyttjar LED på olika sätt.</p>
<p>Generellt sett går det dock att beskriva genom att se på skillnaden mot hur vanliga LCD-TV fungerar. Kontrasten i platt-TV som är LCD-baserade hanteras genom att ljus projiceras bakifrån. Olika ljusstyrka ger olika stark kontrast (det är när denna ljusstyrka överdrivits som man får de nästan jobbigt knivskarpa bilderna i TV-apparater som står som skylt-ex i många butiker).</p>
<p>LED-tekniken ger möjlighet att till en bråkdel av strömförbrukning kunna ge olika ljusstyrka per LED-enhet, istället för att som i LCD-fallet alltid ha samma ljusstyrka över hela brädet.</p>
<p>En annan positiv effekt av LED som s k backlightingkälla är att den tar långt mindre utrymme än den tidigare tekniken vilket gör att platt-TV äntligen ser ut att kunna bli så platta som man hoppades när den nådde marknaden.</p>
<p>Så de positiva effekterna av LED TV är således (hittills) bättre kontrast och färgåtergivning, mindre strömförbrukning samt inte så utrymmeskrävande vilket ger plattare platt-TV.</p>
<h2>Vilka tillverkare har LED TV</h2>
<p>Det är av naturliga skäl svårt att säga något om tillverkare eftersom det kommer nya framsteg i detta i parti och minut och sådan information blir således snabbt föråldrad. Dock kan nämnas att de som var tidigt ute inom LED-TV var Philips och Sony, tillsammans med Samsung.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/led-tv-sa-funkar-det/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Tyst dator – 5 enkla knep som gör din dator tystare</title>
		<link>http://www.mappis.se/tyst-dator/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/tyst-dator/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 16 Dec 2008 13:05:14 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bild &amp; Ljud]]></category>

		<category><![CDATA[dator]]></category>

		<category><![CDATA[hemmateknik]]></category>

		<category><![CDATA[silent-pc]]></category>

		<category><![CDATA[teknikprylar]]></category>

		<category><![CDATA[tyst]]></category>

		<category><![CDATA[tystdator]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/tyst-dator/</guid>
		<description><![CDATA[Det är få saker som är så irriterande som det brummande ljudet från datorn. I vissa fall är det även en del missljud som kan komma från datorn. Så hur blir man av med dem utan att behöva göra alltför tekniska manövrar? Hur får man en tyst dator? Mappis guidar dig rätt i din strävan att få en knäpptyst dator.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När datorer började bli vanligt i hemmen för sisådär 10-15 år sedan var det få som ens tänkte tanken på att ha en stående i t ex vardagsrummet, eller än mindre i sovrummet. Datorn var något som förde väsen av sig helt enkelt.</p>
<p>Efter bara en kort stund kom det dock specialiserade datorer och datorkomponenter som var avsedda för den kräsne datoranvändaren s k silent components eller silent PC.</p>
<p>Idag är det helt andra krav. Det är bara i de mest extrema gamingmaskinerna man behöver stå ut med oljud, även om det faktiskt är så att väldigt få leverantörer skeppar en dator till dig som är tillräckligt tyst. Antingen knastrar det från hårddiskarna eller så susar fläktarna för högt. Så vad göra? Här förljer 5 enkla tips som förhoppningsvis hjälper dig få bort de allra flesta ljuden.</p>
<h2>Topplistan på ljudminskande åtgärder</h2>
<p>Notera att vissa av dessa åtgärder kräver att du öppnar datorn. Se till att du inte har några sladdar inkopplade i datorn när du har öppnat den. Om du känner dig osäker, vänd dig till en fackhandlare så hjälper de dig.</p>
<p><strong>1)      </strong><strong>Se till att dina hårddiskar hänger fritt<br />
</strong>Typ av oljud: buller, knaster, brummande.<br />
Den allra största bullerskaparen i datorer idag är faktiskt hårddisken. I många fall har man bara en hårddisk, men mer vanligt idag är två. De flesta hårddiskar sitter idag fastskruvade i datorchassit. Det som händer är att datorchassit blir en resonanslåda för hårddiskens brummande och fortplantar sig genom hela lådan. Detta går att <strong>minska</strong> men ej att få bort helt genom att använda diverse olika gummiproppar som säljes dyrt i fackhandeln.<br />
Vägen fram till total tystnad här är enklare än så. Använd ett resårband. Knyt två stycken parallella resårband på en plats avsedd för CD / DVD, oftast belägen högst upp, längst fram i lådan. Kila sedan in hårddisken mellan resårbanden så att den hänger fritt. Se till att luftflödet under och över hårddisken inte blockeras. Du har nu tagit bort 90-99% av oljudet från din hårddisk. Vissa modeller knastrar dock väldigt högt. Då kan det vara läge att antigen köpa en ny hårddisk (de är billiga nuförtiden) eller ljudisolera själva lådan.</p>
<p><strong>2)      Grafikkortet skall kylas passivt<br />
</strong>Typ av oljud: fläktsurr, gnissel, tjut<br />
Av alla tips är kanske detta det mest avancerade och kräver att man kan sin sak. Det finns ett antal passiva kylare till grafikkort idag. De mest populära grafikkorten kräver dock passiv kylning + fläkt Då är det viktigt att man väljer en tyst fläkt och kör den på mycket låga varv.<br />
Skillnaden mellan ett passivt kylt grafikkort och ett kort som kyls med originalfläkten är som natt och dag och kan inte i ord beskrivas. Den passiva kylningen är helt fläktfri och ger därmed inte ett ljud ifrån sig.</p>
<p><strong>3)      </strong><strong>Processorn skall också kylas passivt<br />
</strong>Typ av oljud: fläktsurr, gnisslande<br />
Nyckelordet för dessa tips är som ni märker passiv kylning. Att kyla sin processor helt passivt idag är inte lika avancerat som att sätta dit en kylare på grafikkortet. Processorn, eller CPU&#8217;n som det förkortas i tekniska sammanhang, sitter ofta i mitten lite uppåt vänster och har en väldigt ljudgivande fläkt på sig i originalutförande. Den skall bort och ersättas av någon av de kylelement alternativt kylelement + tyst fläkt som finns att tillgå på marknaden. Noctua och Zalman är exempel på märken som håller god kvalitet och mycket lågt ljud på sina fläktar.</p>
<p><strong>4)      </strong><strong>Byt ut originalfläktarna i datorlådan mot ultra silent fläktar<br />
</strong>Typ av oljud: brummande, fläktsurr<br />
Om du kommit såhär långt i din strävan att få en tyst dator, så är detta näst sista steg en enkel match. Se till att byta ut den fläkt, eller de fläktar, som kom med datorchassit när du köpte datorn till nya s k ultra silent fans. Idag finns t ex fläktar från Noctua som kommer med motstånd så att du får ner strömtillförseln till fläkten från 12 V till 5.5 V vilket ger en i stort sett knäpptyst fläkt för din datorlåda.</p>
<p><strong>5)      </strong><strong>Foder, gummistroppar och gummisocklar<br />
</strong>Typ av oljud: dovt brummande, vibrationer i golv och / eller möbel<br />
Det sista steget är en enkel match. Se till att köpa ett kit för ändamålet att byta ut eventuellt existerande foder längs chassiväggarna mot ett tyst sådant samt byta socklarna som datorn står på idag dvs datorchassits fötter, till nya sviktande gummisocklar där ljud och missljud inte fortplantar sig så lätt.</p>
<p>Det var stegen till en tystare dator. Faktum är att mappisredaktionens testexemplar blivit i det närmaste helt tyst efter dessa 5 åtgärder. Grafikkortskylningen var svårast och tog oss åtskilliga försök innan vi fick till det bra. Det som nu hörs, om man är riktigt tyst, är ett lätt fläktljud av luft som passerar genom datorn. Inget störande brummande, inget knaster och framför allt inget gnisslande fläkljud.</p>
<p>Lycka till med att få en tystare dator.</p>
<p><small><em>OBS! Mappis.se tar inget ansvar för eventuella skador som kan uppkomma på utrustning eller personer genom att följa ovanstående råd. Se mappis friskrivning. Om du är osäker, kontakta fackman på området för hjälp med att skruva i datorn.</em></small></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/tyst-dator/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Köpa GPS – Topp 5 saker du skall tänka på</title>
		<link>http://www.mappis.se/kopa-gps/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/kopa-gps/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 16 Dec 2008 12:01:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bild &amp; Ljud]]></category>

		<category><![CDATA[bild]]></category>

		<category><![CDATA[global-positioning-system]]></category>

		<category><![CDATA[gps]]></category>

		<category><![CDATA[hemmateknik]]></category>

		<category><![CDATA[teknikprylar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/kopa-gps/</guid>
		<description><![CDATA[Köp av tekniska prylar innebär alltid viss vånda. Köp av GPS är inget undantag. Har den bra täckning? Är det den här modellen eller märket som gäller? Funkar denna GPS:en på sjön? Listan kan göras lång. Mappis guidar dig rätt i GPS-djungeln och visar på de fem viktigaste sakerna du bör tänka på när du skall köpa GPS.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Näst efter köp av platt-tv så är GPS något av det svåraste, men samtidigt mest populära inköpet av teknik vi gör i Sverige idag. Alternativen är många och kraven på vad de skall klara av allt större. Räcker det med att den visar rätt väg eller skall den klara av att säga vilken väg som har minst köer just nu, visa på saker som just jag är intresserad av, och kanske larma vid fartkameror? Här följer de 10 viktigaste sakerna att tänka på vi valet av GPS.</p>
<p><strong>1)      </strong><strong>Vad skall du använda din GPS till?</strong><br />
Detta kan tyckas självklart men det är stor skillnad på en GPS till bilen som hjälper dig när du är på semester, och en du har i båten eller kanske när du är ute och springer? Idag finns i stort sett fyra kategorier av GPS; GPS till bil, båt, motionärer samt mobiltelefoner med inbyggd GPS. Var säker på vad du vill använda just din GPS till. Det är viktigt att din GPS är optimerad för det du vill använda den till.</p>
<p><strong>2)      </strong><strong>Vad ingår i köpet av min GPS?<br />
</strong>Viktigast är naturligtvis vilka kartor som ingår, men lika viktigt är att få reda på hur länge du får uppdatera dina kartor gratis. De flesta tillverkare har bra webbtjänster för uppdatering. Se till att du undersöker dessa innan du väljer GPS.<br />
Nästan lika viktigt som kartorna är det som kallas TMC. TMC står för Traffic Message Channel och ser till att du får uppdaterad information om trafikolyckor, vägarbeten eller andra hinder som köbildning osv. TMC är oftast en tillägstjänst men då konkurrensen hårdnar på GPS-marknaden så är det idag inte omöjligt att få med detta på köpet för en tid framöver.</p>
<p><strong>3)      </strong><strong>Trivs du med gränssnittet?<br />
</strong>I jakten på rätt GPS är det lätt att glömma att detta är ett audio och videoverktyg dvs du skall se till att du trivs med bilderna som din GPS använder sig av och även kolla att volymen är tillräcklig, att den monotona rösten som säger åt dig när du skall svänga höger eller vänster in på Nybrogatan inte irriterar dig uppåt väggarna (jo exempel på sådana implementationer finns tyvärr). Kort sagt; se till att ljudkvaliteten och volymen är bra samtidigt som du inspekterar att du klarar av att se på skärmen (att skärmen på GPS&#8217;en är tillräckligt stor).</p>
<p><strong>4)      </strong><strong>Täckning<br />
</strong>Det bästa du kan göra för att få veta om en GPS har bra eller mindre bra täckning är att testa den. Prova att gå / köra inne i en stad med relativt höga hus. Det skall din GPS klara. Några av de billigare märken som finns på marknaden klarar inte det i dagsläget. Mycket irriterande.</p>
<p><strong>5)      </strong><strong>Pris<br />
</strong>I skrivande stund (December 2008) är det inte troligt att du kommer hitta en GPS för under 3000 kr till din bil. I alla fall inte om du vill bli nöjd. Det finns alltid snikvarianter på teknikprylar och det är nästan alltid ett förlorande drag att snåla in och välja något ur lågprissegmentet.<br />
Precis som i fallet med TV-apparater så lönar det sig nästan alltid att köpa den näst dyraste, eller den efter det. Varför? Jo, för att den dyraste varianten innehåller oftast experimentella delar som du som kund får betala överpriser för, bara för att bli först med dem.  Det slipper du genom att välja segmentet under värsting-GPS.</p>
<h2>GPS-lingo och generella tips vid köp av GPS</h2>
<p><img width="280" src="http://www.mappis.se/wp-content/uploads/2008/12/GPS.jpg" alt="Priset - en inte alldeles oviktig sak vid inhandlade av GPS" height="190" class="image-left" />När man studerar attributen och tillvalen för GPS så kommer man oundvikligen i kontakt med en rad förkortningar. De allra vanligaste är POI och TMC.</p>
<p><strong>POI</strong> står för <strong>Point of Interest</strong> och är en funktion som kommer med de flesta nya GPS:er idag  och betyder i korthet en möjlighet att lägga in en lista i GPS:en över vad dina huvudintressen är. När du senare passerar något t ex en teater eller en biograf och om du har lagt in kultur som ett POI så plingar det till i GPS:en och du upplyses om var / när det du närmar dig har öppet och varför det är intressant för dig.</p>
<p><strong>TMC </strong>står för <strong>Traffic Message Channel</strong> och är en tjänst i många GPS&#8217;er idag som ger information om t ex vägarbeten, trafikstockning, köer, och olyckor bl a.</p>
<p>Intressant att beakta är att en mer avancerad form av POI är under frammarsch som har att göra med att du beskriver dina intressen, vad för typ av mat du tycker om, vilken typ av klädstil, musikstil du har vilket ger din GPS ett större spektrum av urvalskriterier för att finna det som intressant för just dig i den miljö du råkar befinna dig i.</p>
<p>Andra faktorer är t ex tidsfaktorer dvs om det är kväll är mina intressen mer fokuserade på restaurang och teater, medan dagtid är det bensinstationer som gäller. Detta är dock ett litet steg bort och något som fortfarande är på utvecklingsstadiet och därmed ökar priset rejält på din GPS i dagsläget. Således inget för normalkonsumenten.</p>
<p>Återstår bara för oss att önska lycka till i valet av din GPS.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/kopa-gps/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Affärsstrategi – Vad är det?</title>
		<link>http://www.mappis.se/strategi-vad-ar-det/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/strategi-vad-ar-det/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 06 Mar 2008 12:27:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Företagsekonomi]]></category>

		<category><![CDATA[arbete]]></category>

		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>

		<category><![CDATA[karriär]]></category>

		<category><![CDATA[macro]]></category>

		<category><![CDATA[marknadsföring]]></category>

		<category><![CDATA[micro]]></category>

		<category><![CDATA[strategi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/strategi-vad-ar-det/</guid>
		<description><![CDATA[Vad är strategi och varför är det viktigt att ha en bra strategi inom affärsvärlden och företag? Mappis tittar närmare på affärsstrategier och vad det går ut på.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ett företag definieras som en organiserad grupp människor, eller ensam person, som handhar resurser och styr mot ett gemensamt mål.</p>
<p>Företag kan se olika ut i storlek, uppbyggnad, struktur osv men delar alla samma fundamentala grundprinciper om att förädla en vara eller tjänst för att ge intäkt till företaget.</p>
<p>Ett populärt sätt att beskriva ett företag och vad det består av är genom McKinsey&#8217;s så kallade 7S modell.</p>
<p>7S modellen (som är på engelska) stipulerar att ett företag består av Shared Goals, Strategy, Skills, Staff, Systems, Structure och Style.</p>
<h2>Strategi - En definition</h2>
<p>När vi nu etablerat vad ett företag är och på vika hörnstenar det vilar, låt oss titta närmare på en av de övre och viktigaste delarna som så ofta negligeras; <em>strategi</em>.</p>
<p>Med strategi avses &#8220;sätt att mobilisera resurser för att uppnå framtida specifika och operationella mål&#8221;.</p>
<p>Det finns många populärvarianter av definition på strategi, däribland &#8220;med rätt taktik vinner man slaget, med rätt strategi vinner man kriget&#8221;. Det visar vad strategi handlar om - långsiktig plan för att uppnå målet med affärsrörelsen.</p>
<p>Målet med en strategi - oavsett för vilken rörelse - är att utveckla ett hållbart övertag på konkurrenterna som ger långsiktiga övervinster som är tillräckligt stora för att kuna attrahera startkapital.</p>
<p><img src="http://www.mappis.se/wp-content/uploads/2008/03/7s.png" alt="McKinsey’s 7s Model" /></p>
<h2>Strategi genom frågor</h2>
<p>Som med det mesta annat här i världen är det ofta genom att veta vilka frågor som är de relevanta som man förstår vad ett ämne handlar om. Vad gäller strategi så är följande frågor viktiga, oavsett det gäller företags, produkt, eller organisationsstrategier.</p>
<ul type="disc">
<li>Var är företaget på väg långsiktigt? (eller produkten om det är en produktstrategi man skall formulera)</li>
<li>Vilka marknader skall vi finnas på och vilka aktiviteter skall vi där delta i?</li>
<li>Hur kan vi bli bättre än konkurrenterna?</li>
<li>Vilka resurser behöver vi ha tillgång till för att kunna vara med i matchen?</li>
<li>Vilka externa faktorer behöver vi ta hänsyn till? Inverkan på oss?</li>
<li>Vilka förväntningar finns bland våra stakeholders?</li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/strategi-vad-ar-det/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Privat Sjukförsäkring – Så fungerar det</title>
		<link>http://www.mappis.se/privat-sjukforsakring/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/privat-sjukforsakring/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 06 Mar 2008 11:20:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Banktjänster, Lån och Försäkringar]]></category>

		<category><![CDATA[bank]]></category>

		<category><![CDATA[försäkring]]></category>

		<category><![CDATA[lån]]></category>

		<category><![CDATA[sjukförsäkring]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/privat-sjukforsakring/</guid>
		<description><![CDATA[Det är allt fler som tar en privat sjukförsäkring eller får den som en service från sin arbetsgivare. Men vad innebär en privat sjukförsäkring och vad täcker den? Mappis har tittat närmare på privata sjukförsäkringar och vad de innebär för försäkringstagaren.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En privat sjukförsäkring kan vara en trygghet då det i allmänhet ger en snabb tillgång till sjukvård. Den intressestegring från arbetsgivarens sida runt privata sjukförsäkringar som vi ser idag kommer sig naturligt då kostnaden för en sjukskriven person vida överstiger kostnaden för att ta försäkringen.</p>
<p>Ett vanligt exempel är att framställa det som att man som arbetsgivare inte har råd att inte ge sina anställda privata sjukförsäkringar. Detta är naturligtvis en vinklad sanning från försäkringsbolagen som gärna vill sälja dessa försäkringar.</p>
<p>En privat sjukförsäkring fungerar enkelt sagt som vilken försäkring som helst, och utlöses i de fall du behöver gå till läkaren. Det finns oftast en privat läkarmottagning kopplad till försäkringstagaren som utgör första vårdinstans för försäkringstagaren.</p>
<h2>Vad täcker en privat sjukförsäkring?</h2>
<p>Det är naturligtvis väldigt olika vad som ingår i en privat sjukförsäkring. De allra vanligaste försäkringarna täcker ett basutbud medan man får betala extra för att försäkringen skall täcka eventuell specialistvård.</p>
<p>Det är naturligtvis väldigt viktigt att man sätter sig in i vad just den försäkring som man själv får erbjudande om täcker in och inte täcker in. Ge dig inte på denna punkt. Var kritisk och se till att gå till botten med vad din sjukförsäkring täcker.</p>
<h2>Kan man ta privat sjukförsäkring som privatperson?</h2>
<p>De allra flesta försäkringsbolag som handlar med sjukförsäkringar gör så mot företag och grupper, och inte mot individer.</p>
<p>Det finns dock några av de mer namnkunniga försäkringsbolagen som även låter privatpersoner ta privatvårdsförsäkringar själva. Undersök marknaden och tala med din arbetsgivare.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/privat-sjukforsakring/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>TA-Skolan Del 1: Barcharts</title>
		<link>http://www.mappis.se/teknisk-analys-barcharts/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/teknisk-analys-barcharts/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 19 Feb 2008 08:46:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[TA-Skolan]]></category>

		<category><![CDATA[aktieanalys]]></category>

		<category><![CDATA[Barcharts]]></category>

		<category><![CDATA[charting]]></category>

		<category><![CDATA[Diagram]]></category>

		<category><![CDATA[TA-Skola]]></category>

		<category><![CDATA[Teknisk Analys]]></category>

		<category><![CDATA[trading]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/teknisk-analys-barcharts/</guid>
		<description><![CDATA[TA-Skolan lär dig grunderna i teknisk analys för aktier och andra finansiella instrument. I denna första del går vi igenom diagramtypen Barcharts och tittar på fördelen med att använda just denna för att analysera aktier.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Barcharts är den vanligaste förekommande diagramformen som används i teknisk analys idag. Dels p g a sin enkelhet och dels för att den täcker in så mycket på en förhållandevis liten yta.</p>
<p>Barcharts refereras ibland till som stapeldiagram i svensk litteratur på området. Genom hela denna serie artiklar om teknisk analys kommer vi dock hålla oss till den engelska ursprungsbenämningen <strong>barcharts</strong>.</p>
<p>Ett barchartdiagram används för att visa prisutvecklingen på ett instrument såsom aktier över tid. Vanligast är dagsdiagram där en stapel, eller &#8220;bar&#8221; om man så vill, åskådliggör dagshögsta och dagslägsta pris på aktien.</p>
<p>Den vänstra taggen eller piggen som sticker ut från stapeln utgör dagens öppningskurs. Den högra motsvarar dagens stängningskurs. (Se diagrammet nedan).</p>
<p>För vecko- eller månadsdiagram utgörs taggarna av veckans/månadens öppning resp. stängning.</p>
<h2>Barchart under ytan</h2>
<p><img src="http://www.mappis.se/wp-content/uploads/2008/02/eric-simple-barchart.gif" alt="Barchart som visar Ericssons utveckling med såväl höga som låga staplar. Röda staplar indikerar minusdagar." /></p>
<p>Vad är det då som är så bra med barchart? Jo, det är faktisk mer som visas i barcharts, och som kan komma till stor användning i teknisk analys, än vad som syns på ytan.</p>
<p>Ett barchart över priset på aktier visar dragkampen mellan de som vill att aktiens pris skall gå upp och de som vill att den skall gå ner. En hög stapel för en dag visar på stor aktivitet och en hård kamp mellan björnar och tjurar (från eng. bears and bulls) dvs de som tror att det skall gå ner och de som tror att det skall gå upp.</p>
<p>En hög stapel i barcharts visar också på en aktiv marknad och sammanfaller inte sällan med en stor volym i antalet avslutade affärer i aktien.</p>
<p>Sett över tid är det som trader med relativt kort tidshorisont klokt att gå in i marknaden när det är korta staplar och relativt god volym. Detta representerar ett - om än tillfälligt - konsensus om priset just då och man slipper risken att gå in på dagshögsta i en marknad som kan skilja på flera procentenheter om det vill sig illa.</p>
<p>En daytrader gillar höga bars/staplar. Ju högre desto svängigare handel och desto mer pengar kan man tjäna på dagsbasis i det papperet. Den typen av handel är dock <strong>mycket svår</strong> och inget vi kan rekommendera för nybörjaren.</p>
<h2>Fördelar med barchart</h2>
<p>Fördelarna med barcharts är således att det åskådliggör marknadstillstånd, kursspannet under dagen, samt utgör ett oslagbart underlag till att rita ut indikatorer och motstånds- och stödlinjer i diagram, på ett sätt som t ex en priskurva inte gör, då man missar absoluta toppar och bottnar i dylika diagram eftersom de inte visar intradagutvecklingen för aktiekursen.</p>
<p>Utöver de underliggande psykologiska faktorerna som avspeglas i ett barchart är det rent visuellt tilltalande att t ex som i diagrammet ovan åskådliggöra minus- och plusdagar i olika färger.</p>
<p>Vid sidan av barcharts finns även candlestick eller japanese candel stick charts som har en motsvarande uppbyggnad. Det är dock ämnet för en annan del av TA-skolan. I kommande delar av TA-skolan kommer vi nyttja såväl candlestick som barchart för våra diagram.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/teknisk-analys-barcharts/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>HTPC - Vad är det?</title>
		<link>http://www.mappis.se/htpc-vad-ar-det/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/htpc-vad-ar-det/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Jan 2008 15:22:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bild &amp; Ljud]]></category>

		<category><![CDATA[bild]]></category>

		<category><![CDATA[dator]]></category>

		<category><![CDATA[film]]></category>

		<category><![CDATA[htpc]]></category>

		<category><![CDATA[ljud]]></category>

		<category><![CDATA[mjukvara]]></category>

		<category><![CDATA[musik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/htpc-vad-ar-det/</guid>
		<description><![CDATA[Det senaste inom hemmabio är att istället för en standalone DVD är att istället köpa en HTPC; en vardagsrumsdator. 
En vanlig DVD som förvisso börjar kunna mer och mer såsom att spela DivX, XVid och spela in, börjar allt mer bli ett andrahandsalternativ då såväl HTPC som de tre stora spelkonsolerna kan så mycket mer.
Vad är då en HTPC, vad kan den och vad bör man tänka på vid köp?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>HTPC står för Home Theatre PC System. Det är helt enkelt en PC som storlek- och ljudanpassats till att passa in framför TV&#8217;n.</p>
<p>Idén är alltså att istället för att lyssna på din musik, se dina filmer, eller spela spel via din dator och PC-skärm, nu istället ta steget fullt ut och nyttja PC&#8217;n till det den är bäst på; att spela upp media i allehanda format.</p>
<p>Där en vanlig DVD inte sällan kommer med en fast spec på vad den kan hantera t ex normalt DVD-format (VOB-filer) samt DivX och XVid, vinner HTPC mark genom att den kan anpassa sig till vad än nytt format må komma på marknaden.</p>
<h2>HTPC vs. DVD-spelare - Fördel datorn</h2>
<p>Även om HTPC är ett relativt nytt fenomen är fördelarna redan påtagliga:</p>
<ul type="disc">
<li>HTPC hanterar svensk digital-TV likabra som din nuvarande fristående box. Detta ger en box mindre att ha under TVn. Tackar.</li>
<li>Med HTPC fås möjligheten att spela spel, se på TV, lyssna på musik eller se på film. I dagsläget, där filmformaten haglar som spön i backen, är HTPC det säkraste kortet för kompatiilitet med framtida filmformat.</li>
<li>Inspelning från TV kan ske till datorn. Detta är kanske inte så revolutionerande, men faktum är att DVD-tillverkarna tar ofta hutlöst betalt för i dagsläget ynka 160 gigabyte hårddisk. I din HTPC klämmer du lätt in 2&#215;500 gig dvs en terrabyte för lagring av film och musik.</li>
</ul>
<h3>Att tänka på vid köp av HTPC</h3>
<p>Vad bör man då titta efter när man funderar över att köpa en HTPC?</p>
<p>En förutsättning är fortfarande att man är någorlunda tekniskt bevandrad. Hur än enkelt din handlare får det att låta med HTPC så är det fortfarande en dator.</p>
<p>Du behöver se till följande:</p>
<ul type="disc">
<li>Bra ljudkort som hanterar 5.1 ljud</li>
<li>Bra grafikkort ifall du vill kunna spela spel</li>
<li>VIKIGT: Ljudnivån måste vara obefintlig.</li>
</ul>
<p>Den allra sista punkten om att HTPCn måste vara tyst kan inte nog poängteras. Köp därför endast din HTPC över nätet om du vet att du kan lita på din näthandlare att du får en riktigt tyst HTPC.</p>
<p>Även den som inte är så kinkig vad gäller ljud kommer störa sig med en rasslande hårddisk eller surrande grafikkortsfläkt som är två av de vanligaste ljudkällorna i en HTPC.</p>
<h3>Påbyggnadsmöjligheter för HTPC</h3>
<p>Precis som alla andra områden som rör hemteknik är HTPC tacknämligt vad gäller utbyggnad och pimpning. Det finns åtskilliga forum på nätet som hjälper dig pimpa din HTPC, bygga ut den att hantera andra OS än Windows Media Center osv.</p>
<p>För den lagom tekniskt bevandrade och framför allt teknikintresserade har alltså det som ser ut att vara guldåldern för TV- och filmtittande kommit genom HTPC.</p>
<p>Vi ser med spänning fram emot vad som händer härnäst inom HTPC-området.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/htpc-vad-ar-det/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Tjäna på nedåtgående börs - Vilka alternativ står till buds?</title>
		<link>http://www.mappis.se/tjana-pengar-borsfall/</link>
		<comments>http://www.mappis.se/tjana-pengar-borsfall/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Jan 2008 14:23:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Aktier, Fonder och Privatekonomi]]></category>

		<category><![CDATA[Trading och Teknisk Analys]]></category>

		<category><![CDATA[Aktier]]></category>

		<category><![CDATA[blankning]]></category>

		<category><![CDATA[börsen]]></category>

		<category><![CDATA[etf]]></category>

		<category><![CDATA[Fonder]]></category>

		<category><![CDATA[hedging]]></category>

		<category><![CDATA[xact]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mappis.se/tjana-pengar-borsfall/</guid>
		<description><![CDATA[Det är få saker man kan vara säker på, men en sak tycks någorlunda säger; börsen går upp och ner i cykler. Den långsikte gör bäst i att ligga kvar över tiden eftersom börsen hittills - på lång sikt - alltid fortsatt upp. 

Men den som vill tjäna pengar på en börsnedgång, går det och i så fall vilka alternativ står till buds?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I tider av börsoro brukar frågorna kring huruvida man skall sälja sitt aktieinnehav eller sitta lugnt i båten dyka upp.</p>
<p>Börsexperter i pressen och annorstädes slåss om utrymmet och tycks alla ha sin åsikt klar för sig om börsutvecklingen den närmaste tiden.</p>
<p>Så vad gör man då om man tycker sig ha upptäckt att börsen är i en nedåtgående trend och vill försöka tjäna pengar på den börsutvecklingen?</p>
<p>Vilka alternativ finns för den som vill försöka tjäna pengar på en fallande börs?</p>
<h2>Möjliga Alternativ - Handla korta fonder</h2>
<p>På marknaden idag finns något som betecknas som korta fonder eller terminsfonder. Detta är ett relativt enkelt sätt att handla ett instrument som stiger då börsen faller.</p>
<p>En sådan fond, som är enkelt att köpa och sälja, är XACT Bear. XACT Bear-fonden är en s k  ETF, vilket står för Exchange Traded Fund dvs en fond som handlas via Stockholmsbörsen som en aktie. Detta betyder att den är tillgänglig för alla som har aktiedepå.</p>
<p>Utväxlingen på just denna fond är i snitt 1,5 till 1 dvs för varje procent som börsen faller, stiger XACT Bear 1,5%.</p>
<h3>Blankning av aktier</h3>
<p>I en tidigare artikel har vi i detalj beskrivit hur blankning går till och vilka risker och förtjänster som finns med att blanka.</p>
<p>Vi tycker riskerna är överhängande med blankningsalternativet, som inte lämpar sig för nybörjare.</p>
<p>Läs vidare om <a href="http://www.mappis.se/blankning-aktier-sa-funkar-det/" title="Hur fungerar blankning?">blankning här</a>.</p>
<h3>Terminshandel</h3>
<p>Ett alternativ som verkligen bara lämpar sig för proffs eller semi-proffshandlare är terminshandeln.</p>
<p>Handeln med terminer sker via din depå och kräver s k säkerhetskapital i depån dvs du behöver ha ett visst belopp tillgängligt på din värdepappersdepå hos din mäklare.</p>
<p>Du kan läsa mer om villkoren för <a href="http://www.mappis.se/terminer-sa-funkar-det/" title="Terminer och terminshandel">terminshandel här</a>.</p>
<p>Förutom ETF-fonder som ett relativt stabilt och enkelt alternativ finns naturligtvis vanliga fonder. Många av de större fondbolagen erbjuder såväl korta fonder som t ex valutafonder, råvarufonder eller andra cykliskt okänsliga eller anti-cykliska fonder.</p>
<p>Undersök utbudet bland fonder och ETF&#8217;er genom din bank eller din fondkommissionär.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mappis.se/tjana-pengar-borsfall/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>

